Reykjaviks internationella litteraturfestival ...
... är slut. Och vad säger ni om ... författargäster som Margaret Atwood, Paul Auster, Nick Hornby, Lars Saaby Christensen, DBC Pierre, hanan al-Shaykh och naturligtvis Einar Már Guðmundsson, Einar Kárason och förra årets vinnare av Nordiska rådets litteraturpris Sjón från Island. Allt som allt kom ett 20-tal utländska gäster på besök.
Alla var de här under en vecka i september och det var ett massivt intresse vid uppläsningarna nere på teatern Iðnó vid Tjörnin på kvällarna och vid seminarierna i Nordens hus under eftermiddagarna.
Men ingen kan mäta sig med den karisma som omger Thor Vilhjálmsson (f. 1925), som är en av de mest betydande isländska författarna från 1900-talets senare hälft. Thor debuterade år 1950 med en samling kortprosa, Maðurinn er alltaf einn, som på många sätt avviker från den traditionella stilen. Här ingår bl.a. berättelser från Sydeuropa i resedagboksstil. Dessutom låter författaren olika människor på odefinierbar tid och plats själva komma till tals genom fria associationer och tankeflöden. Senare har Thor gett ut en bred samling romaner. År 1988 fick han Nordiska rådets litteraturpris för "Grámosinn glóir" (Gråmossan glöder).
Speglat i en droppe 1957 [Andlit í spegli dropans], övers. Peter Hallberg. 1961
Fort fort, sa fågeln 1968 [Fljótt fljótt sagði fuglinn], övers. Peter Hallberg. 1976
Månskära 1976 [Mánasigð], övers. Inge Knutsson. 1977
Gråmossan glöder 1986 [Grámosinn glóir], övers. Peter Hallberg. 1986
Nattligt dråp 1989 [Náttvíg], övers. K Hallberg, Peter Hallberg. 1990
Gryningssång i gräset 1998 [Morgunþula í stráum], övers. Inge Knutsson. 2000
Jag har hört Thor berätta de mest dråpliga historier om Strindberg - vid en fest för något år sedan berättade han en lång skröna om sitt besök i Blå Tornet i Stockholm där han påtagligt visionärt kände den svenske författarens närvaro bakom sin rygg. Strindberg lade till och med sin hand på hans axel.
Och vad har egentligen Strindberg betytt för isländska författare?
Och hur mycket betydde det för Halldór Laxness internationella genombrott vid den tid han tilldelades Nobelpriset i litteratur 1954? Hade Laxness bara varit en av många provinsiella författare utan det svenska priset!
Strindbergs centrala betydelse för europeisk litteratur är ju omvittnad och oomtvistad, men vem läser egentligen Laxness i Europa idag?
Reykjaviks internationella litteraturfestival www.bokmenntahatid.is
Laxness-museet www.gljufrasteinn.is
posted by Lars-Göran at 12:41 PM
1 Comments:
När jag var till New York för många år sedan fanns det att köpa T-shirts med "I left my heart in NY" där heart var just ett utritat hjärta... och jag tror bestämt att samma sak gäller för Island - once you visit Iceland you will leave one part behind.
Och vid det här laget är de ganska många - något land om Island har lyckats etablera sig med stora bokstäver på den turistiska kartan. Och vad jag också förstår - även literärt. För vare sig personen är amerikan, tysk, svensk, litauisk så har jag förstått att denne person betat sig igenom Halldor Laxnes av någon form.
Själv läste jag Islandsklockan. Det var min mor som gav den till mig och den var så smart skriven att ena sidan var islänsk och den andra sidan var svensk. Så inte nog med att jag fick en tillfällig litterär flykt i det burduska islänska äldre tiderum fick jag även chansen att utöva språkutveckling inom det Islänska språket.
ps. för din egen del förstår jag att denna samankomst kan mest liknas med ett barn på julafton - inte sant?
/M
Post a Comment
<< Home